Resedagbok

Skolstart, Kamala, måndag 16/3 - fredag 20/3

Det var trögt att gå upp redan kl sju efter en trevlig och ganska sen kväll, för att gå till skolan. Lite pirrigt var det nog faktiskt för oss alla fyra. Det var bra att vi hade hyrbilen kvar på morgonen med tanke på de 15 kilo skolböcker som skulle med, samt att både jag och Micke ville vara med på morgonen. Jag stannade över morgonsamlingen sen åkte jag hem för att städad ur bilen, Micke stannade i skolan till första rasten och susade sedan hem på moppen. Det kändes ganska tomt och konstigt att vara utan tjejerna hela dagen, tur vi fick lite utskolning till föräldraledigheten genom att Dennis, Filippa och Elias fanns tillgängliga att bada med i poolen.

Micke och jag åkte upp till skolan till kl 15.00, då skoldagen var slut, för att gå igenom Jennies och Johannas studieplaner med lärarna. Det känns verkligen som de kommer hinna göra allt de ska, och lite till. Jag fick inte plats på moppen på hemväg, men det gjorde inte mig något då en promenad alltid är bra. Det tog ca 25 minuter att gå vägen förbi Mr Lee´s hus och vidare hem. Väl hemma var det riktigt skönt att svalka av sig i den kalla poolen som ständigt håller en temperatur runt 30 grader.

Kvällens middag åt vi ganska tidigt på Oiy´s restaurang, hon blev riktigt glad då vi dök upp igen efter två år. Vi åt kanske inte så ofta hos henne sist vi var här, synd egentligen då hon gör riktigt god mat. Efter middagen hade Jimmie en tid att passa hos tatueraren, Micke och de tre äldre barnen följde med dit för att se hur det hela gick till. Klockan blev efter tio innan Micke kom hem med barnen efter som tatueraren blivit ca tre timmar försenad. De fick hoppa i säng snabbt som ögat för att orka till skolan nästa dag. Jag och Virre satt och småpratade medan Micke gick tillbaka till Jimmie. Klockan var närmare ett på natten innan tatueringen var färdig och de dök upp hemma. Måste säga att den gamla tatueringen som förbättrats blev mycket bättre.

Tisdagen var Virres och Jimmies sista dag. Dennis, Filippa och Elias fick vara med mig och Micke så de kunde ta vår moppe till Patong för att i lugn och ro göra sina sista inköp. Jag hade sett fram emot att bada med dem men nu hade även jag drabbats av den mystiska "skitsjukan" Jimmie och Filippa drabbats av i slutet av förra veckan. Vi trodde de ätit något olämpligt men det verkar vara nått smittsamt. Dennis och Micke hade varit lite dåliga redan under gårdagen och Elias hade också börjat bajsa löst. Micke och Filippa hjälptes åt att flytta våra saker från vårt rum i guesthouset över till Virres hus, som vi bestämt oss för att ta över efter dem. Jag vilade först med Elias då han sov, därefter sov jag med Filippa när hon blev trött.

Egentligen hade vi tänkt hitta ett billigare hus än detta men vi tycker det ligger så bra med tanke på att vi är utan cyklar denna gång. Vi tar oss fram på enbart en moppe med följden att jag får gå eller att Micke får köra två vändor vart vi än ska. Bor vi här kan vi gå tillsammans till allt utom skolan, och det underlättar en hel del. De gånger jag blir med till skolan får jag gå endera vägen men det gör mig inget. Huset är också ganska stort med tre sovrum och det är Jennie riktigt glad för. Nu kan hon få dra igång AC´n och stänga in sig och vara för sig själv när hon vill och det har hon längtat efter. En annan bra sak är att vi får bada i poolen på guesthouset mitt över gatan och det blir nog skönt för tjejerna efter en dag i skolan. Vi försökte vänta ut husuthyraren för att få ett bättre pris men gränsen var nog nådd för dem. I priset ingick städ varje dag och vi försökte pruta på det då vi verkligen vill fixa med det själva. Priset gick inte att pruta på men vi lyckades slippa städning sex dagar i veckan, den sjunde dagen städar de och bäddar rent.

Micke hämtade tjejerna i skolan och Virre och Jimmie packade ner det sista i sina resväskor. Vid 18.30 kom den beställda minibussen som skulle ta dem till flygplatsen och vi hjälptes åt att packa in deras saker. Det kändes riktigt sorgligt att de skulle åka och jag fick bita ihop rejält för att hålla tårarna inne när vi kramades adjö. Då minibussen var utom synhåll rullade stora tårar på Johannas kinder och då kunde inte jag heller hålla mig. Efter kanske tio minuter fick jag sms från dem, Filippa ville åka tillbaka hem till moster. Vi var alla trötta efter alla sena kvällar och gjorde en tidig kväller.

På onsdagen var vi tillbaka i gängorna igen. Medan tjejerna var i skolan packade jag och Micke upp våra saker ur väskorn, tvättade och möblerade om så vi skulle känna oss som hemma i huset. En tur till plåtskjulet blev det också då vi behövde ett gäng med galgar, städmopp och lite annat småplock. Efter lunchen, som vi åt i ett moppestånd, kom moppen till nytta på den oanvända övervåningen.

Resten av veckan blev just inget gjort då våra magar inte är i någon riktigt bra form, vi mår bra men magarna funkar inte riktigt som de ska, förutom Jennies. Johanna var hemma från skolan på torsdagen vilket var riktigt tråkigt då de hade halv stranddag med bild som tema. Den eftermiddagen gick jag ner till stranden och hyrde en solstol medan jag väntade på att Jennie skulle sluta skolan, hon och jag stannade kvar på stranden några timmar innan vi slutligen gick hem till en bra mycket piggare Johanna.

Tjejerna har längtat till Surin Beach sen vi kom till Kamala. Den stranden är mindre småbarnvänlig med sina höga vågor och tvära djup. Perfekt utflykt på fredagar då Jennie och Johanna slutar redan kl 11.15 i skolan. Micke körde över mig först till Surin och hämtade sedan tjejerna i skolan. Det första vi gjorde var att äta lunch i de mysiga moppestånden på parkeringen, varje moppekök har sin specialitet. Medan vi satt och åt öppnade sig himlen och det regnade rejält i kanske en kvart. Sen kom solen fram en stund igen och vi passade på att bada i de stora vågorna, och stora var de verkligen emellanåt och då hade man just inget att säga till om, det var bara att följa med. Jennie fick en rejäl tur och tappade till och med cyklopen, vi hittade dem igen som väl var. Johanna ville köra lite strandpingis och den ena solstolsuthyraren var snabbt framme. De spelade en stund innan det blev freesbee, kanske inte Johannas specialitet men hon lärde sig snabbt. Svarta moln kröp allt närmare på himlen utifrån havet vilket betyder långvarigt regn. Det var bara att packa ihop och åka hem, snopet. Micke hann precis köra sina två vändor för att få hela familjen hem innan himlen återigen öppnade sig för resten av kvällen och halva natten.