Resedagbok

Krabi, Söndag 8/2 - fredag 13/2

Flyget till Krabi väntade oss på söndag eftermiddag. Det var bara att trycka ihop vårt pick och pack igen. Även om vi vill vidare känns det alltid lite vemodigt att packa ihop.

På flygplatsen visade det sig att jag hade gjort det igen, glömt att jag har en sax i lilla förbandsväskan i mitt handbagage. Jo, jag kunde få den tillbaka i Krabi men jag avböjde. Det finns saxar på affären. Dessutom hade jag en flaska i handbagaget som de också ville titta på, lite pinsamt att ha två misstänksamma saker i handbagaget. Det hade kunnat vara vätska i flaskan men det var små orkidéplantor, de fick jag ta med. Tror orkidéerna skulle frysa i lastutrymmet ifall jag packat dem i en av de incheckade väskorna. Resten av resan gick som smort trots tre timmars väntan i Bangkok på flyget till Krabi. En bra bok gör så tiden flyger fram.

Vi tog en taxi direkt till Ao Nang och kom fram ca 21.30. Vår tanke var att leta boende när vi kom fram men eftersom klockan var mycket frågade vi chauffören om tips. "Chomphu Family Mansion" blev det, ett enkelt och trevlig ställe att ta in på över natten. Vi packade in bagaget och gick sedan ner till havet och kände på vattnet.

Jag och Micke tog en promenad på måndagsmorgonen för att spana in bättre boende med pool. Några alternativ hade vi med tillbaka till tjejerna men till slut bestämde vi oss för att vi bor så trevligt och billigt här och att vi klarar oss utan pool några dagar. Senare på dagen ballade min mage ur, vet inte om det var något jag ätit för jag kände av den lite i går med. Hur som helst fick Micke sköta tjejernas skola och gå ut och äta med dem själv på lunchen och middagen.

På tisdagen tog vi en longtailbåt till Railey Beach. Där promenerade vi längs klippväggen till Princes Cave, en ganska liten och mysig strand som vi besökt tidigare. Aporna som var här sist lyste med sin frånvaro, de var antagligen mätta och belåtna och hade klättrat upp i klipporna någon stans. Här fick vi äntligen det första doppet i havet, det var verkligen jätteskönt. Vi var fortfarande bara "halvgräddade" och fick vara lite försiktiga i solen, därför drog vi oss tillbaka till den östra sidan av Railey efter ett par timmar på stranden. Där gick vi till en mysig bar där man kan ligga på kuddar och mysa, spela spel, läsa eller vad man nu känner för. Innan mörkret föll hoppade vi på en longtail tillbaka för dusch och middag.

Bästa sättet att se sig omkring är att hyra en bil, då kan man ta sig runt och stanna där man vill och ta den tid man behöver. Vi hämtade bilen på vid nio på onsdagsmorgonen och åkte norrut till norra änden av stranden Hat Noppharat för att äta frukost. Att vi skulle äta där var oplanerat men det såg trevligt ut. Efter frukosten åkte vi till snäckfossilkyrkogården (Su-san Hoi). Det var kanske inte mycket att se men betänk att det tagit naturen 75 miljoner år att tillverka stranden, som utseendemässigt påminde om betong med ingjutna snäckor. Här finns massor av enkla affärsstånd innehållande främst snäckor, pärlor och smycken. Man kan fundera på hur det går ihop då de säljer i stort sett samma sak i varje stånd.

Nationalparken "Tharan Bok Khorani" blev nästa stopp. Vi åt lunch och hade överläggning angående fara för orm innan vi gick in. Det är en stor bedrift att gå runt bland höga träd omgivet av grönska när man har ormfobi. Det var bra att den "viktigaste" delen bestod av en bred gång. Parken var mycket vacker, längst in låg en damm med smaragdgrönt vatten. Från en grotta rann det ut vatten till dammen och vidare ut i en liten fors som snirklade sig fram genom parken. Många kommer hit för att bada i det sköna sötvattnet. Kommer man hit i december forsar det mycket mer vatten i dammen som dessutom fylls med vackra lotusblommor. Kungen och andra viktiga personer har bidragit till vissa träd och växter i parken. Vi hittade vi en häftig ödla ca 40 cm lång med svans, riktigt läcker var den. Vi har sett sådana tidigare men de brukar alltid vara på språng och är svåra att fota. Efter nationalparken tog vi en tur i Krabi stad där vi köpte snorklar och cyklop, dessutom hittade Jennie en bikini som hon gillade.

När vi är ute och åker bil provar vi ofta lite småväger, ibland slutar de vi en by, ibland tar vägen bara slut och det hände några gånger i dag med. Den ena vägen vi åkte på var asfalterad och ganska smal, på havssidan såg vi faktiskt fortfarande spår från Tsunamin i form av en trasig, överväxt resort. Efter en stund var det bara grönska på båda sidor, rätt som det var stod en vakt med K-pist mitt i vägen. Oj. Hmm, Hoppsan, det var bara att sjunka ner i sätet och vända. Micke kom på att det var vägen till Prinsessans residens.

Min mage var fortfarande inte helt i form under bilturen, därför bestämde vi oss för att torsdagen fick bli en längre skoldag i stället för att åka på snorklingsutflykt, mindre skoj att åka båt med ont i magen. Efter skoldagen gick vi ner till stranden för ett dopp och lite slapp i den sena eftermiddagssolen. Bästa stunden på stranden är nog efter tretiden, det svalnar av, och stranden töms sakta på folk. Stannar man till 18-tiden kan man njuta av solnedgången. Kvällens middag åt vi på en av de "brinnande tallriks" restaurangerna Micke och Tjejerna åt på i måndags. Micke och jag provade en sån maträtt där de flamberade maten, det brinner ganska rejält och man tror maten måste smaka bränt, men inte, det var jättegott.

Äntligen blev det då en snorklingstur, tyvärr inte den vi tänkt som gick runt öarna vid Chicken Iland. Vår tur gick till öarna runt Hong Island. Svårt att reda ut vad öarna hette men på ena sidan av den större ön, Hong, fanns en vacker lagun med en liten öppning som ledde in. På andra sidan ligger en längre strand med underbar sand. Själva snorklingen är nog bland de sämsta vi gjort hade, vattnet var jättegrumligt. Kanske beroende det på gårdagens blåst med större vågor som följd. (någon otur ska man ha när det är fredag den 13´de). Det är nästan så vi måste åka till Ko Rock eller Phi Phi för att se om det är lika bra där nu som sist. De ställena snorklade vi på före Tsunamin och vi var helnöjda, vackra koraller, fina fiskar och klart vatten. Det har vi inte sett sedan dess. Annars var det en behaglig tur i en större långtail båt.

På kvällen blev det middag och sen storshopping, Micke gjorde -"Mycket bra pris, billigare än Ullared" med en kille (indier med all sannolikhet). Det kan i bland vara skoj att handla med "pratkvarnar". På kvällen satt tjejerna på internet i över två timmar, jag skrev på hemsida och Micke talade med hotellägaren.