Resedagbok

Ranong & Visumresa

25/1 - 26/1

Vårt boende i Ranong hette Pathu Resort och var verkligen värd priset på 700 bath/natt (140kr). En mysig liten oas med mycket grönska och palmer, beläget efter stora vägen precis när man kommer i Ranong söderifrån. Att man bodde så nära vägen märktes inte då de byggt smart så ljudet från motorvägen avskärmades. Efter att vi sovit gott hela natten gick vi upp och åt frukost på i den lilla restaurangen, Amerikan breakfast var det de hade på frukostmenyn.

Det finns faktiskt mycket att titta på i Ranong, många far bara hit för att åka till Myanmar/Burma för att få sina stämplar och missar mycket av det som finns att se. Vi hade dagen på oss och började dagen i en park med varma källor, och de var verkligen varma. Det var så hett att det var nästintill omöjligt att doppa ner fötterna i poolerna de byggt upp för främst fotbad. Det var faktiskt en och annan besökare som lyckades kliva i helt också, de måste ha blivit halvkokta, minst. Vi nöjde oss med att hälla vatten på benen för att känna hettan, några snabba försök att koka benen provade vi också.

Med nykokta ben vandrade vi, jag med hissnande känsla, över en hängbro till andra sidan parken där vi spanade in en hyfsad spindel och en Buddhastaty. När man ställer sig nedanför en Buddhastaty känner man sig trygg, de blickar alltid ner över en med ett vänligt och beskyddande leende. Det fanns några små restauranger också där vi kunde stilla vår törst, gissa om det är lätt att bli chaufför i detta sällskap, tur jag gillar att köra. Avkylda av drycken gick vi över nästa hängbro som tog oss över till den hetaste källan. Där var det några Kineser som faktiskt kokade ägg i källarens vatten.

Bredvid de varma källorna finns ett SPA "Ranong Hotspring Spa" där vi tänkt oss en genomkörare men först tog vi bilen för att se oss omkring. Det blev att vi åkte upp för att titta på den Canyon som finns ovanför. Det är intressant att åka spontant åt något håll och man förundras ofta över den natur och det landskap man får se. Även vilken skillnad det kan vara hur människor lever och bor. Vi visste att det skulle finnas en damm med bland annat Cat Fish uppe i Canyonen, den lyckades vi köra förbi, vi såg givetvis stället men det fanns skyltar som pekade vidare till Canyon så vi fortsatte. Vi fick se lite annat intressant också, bla hur de lägger ut frukt, chili och gräs på tork direkt bredvid vägkanterna. Vi har sett det tidigare men det var nytt för våra pappor. Rätt som det var tog då vägen slut som vanligt, eller inte riktigt slut då den övergick till en mindre stig in i ett plantage. Vi vände och körde tillbaka för att mata Cat Fish och äta själva vid dammen. Hela gänget beställde Fried Rice Chicken, och medan vi väntade på att det skulle bli färdigt matade vi fiskarna. Inne vid land var det mest småfisk, de var helt galna när vi matade dem och det kokade av sprattlande fiskar runt fötterna när man stod i vattnet. Vi gick ut på en brygga för att kasta i den sista maten och då dök de större Cat Fish upp, några var riktigt stora. När fiskarnas mat var slut var var vår mat färdig. Mysigt lunchställe, lugnt och tyst med vacker utsikt.

Efter lunchen var det då dax för en genomkörare på SPA´t. Våra Pappor lurade vi på det värsta paketet med både Thaimassage, fotmassage, och SPA (bubbelbad, ångbastu med doft & våtbastu). De blev snabbt som ögat ivägskickade till massagen. Micke och barna tog fotmassage med SPA och jag oljemassage med SPA. Med facit i hand var det synd att Micke inte tog samma som de andra två karlarna då han fick bada och basta ensam, han fick börja i den änden. Jag och tjejerna började också med SPA´t men det var dam och herravdelning därför sågs vi först efter att alla var färdiga med sin kur.

Mjuka i kroppen for vi ner till stan för att äta, man blir hungrig, och sömnig, av att vara på SPA. Micke hade kollat ut en restaurang där man gör sin mat själv. Det var en lyckträff, buffé med både färdiga och ofärdiga ingredienser. Vi plockade, grillade, kokade och åt så vi blev fyrkantiga allihopa. Jennie och Johanna tyckte det var både skoj och gott har planerat hur vi ska kunna ta oss till restaurangen en gång till. Johanna var i sitt esse och hade kunnat tillaga mat för ett helt kompani. Efter maten for vi tillbaka till hotellet för en mysig kväll.

Fredag morgon och dax för nya stämplar i passet. Papporna väntade vid resorten när vi for i väg. Sist åkte vi till Andaman Club och bodde lyxigt, nu åkte vi på den vanliga, enklare stämplingen med långtailbåt. Vi gick upp hyfsat tidigt för att komma iväg i tid och allt gick som smort. Först var vi till Imigraition office i Ranong för att stämpla ut oss ur Thailand. Väl utstämplade visade en kille på moppe oss till hamnen där en annan kille tog över och hittade en parkering till oss, fort, fort ska det gå. Sen visade han oss till sin båt och det var bara att balansera fram till den över några andra båtar, sen bar det av mot Myanmar/Burma men först stannade han båten vid ett till Imigration office i vattnet för att visa passen. Resan över gick bra och snabbt, mycket att titta på som hus, statyer, natur, människor och skitit vatten.

Framme vid Victoria Point i Myanmar/Burma blev vi mottagna av ett gäng yngre pojkar i tjejernas ålder, nog märks det att de gillar västerländska tjejer allt. De var som gentlemän och hjälpte oss alla fyra ur båten och upp på piren som var ganska hög. Precis vid land ligger ligger det Imigration office som stämplar en först in i landet, det är då man behöver ha $10 till ett visum i landet på 14 dagar, sedan stämplas man ut igen och får gå tillbaka till båten. Det är vanligt att män blir erbjudna att "köpa något" och då menar de Viagra, vi avstod. Det gick runt tre små killar i munkdräkter och ville ha pengar också, de fick någon slant av tjejerna innan vi gick ner till båten för återfärd. Tillbaka i Ranong igen måste man tillbaka till Imigration offis för att åter bli instämplad i Thailand. Hela denna procedur tog 2½ timme från det att vi åkte från resorten tills vi var tillbaka igen, då hann vi tanka bilen också. Våra pappor hade haft det bra och checkat ut från sitt rum, en och annan bira hade de också hunnit med. Vi checkade ut klockan "fem i tolv", nästan i sista minuten för att slippa betala en till natt. Tror dock inte det skulle varit så stora problem här.

Vårt nästa resmål var Khao Sok, ett naturreservat i inlandet närmare Khao Lak, det var bara att hoppa in i bilen och fara iväg. Naturligt vis blev Jennie ganska snart hungrig, tur hon blir det så vi kommer ihåg att äta lunch i tid. Vi stannade till vid ett Thaikök efter vägen och fick god mat, den godaste Thaimaten finns oftast i dessa enkla kök.

Det tog längre tid att åka till Khao Sok än vi räknat med och klockan var ca 15.30 när vi kom fram. Thaiarna har bråttom, bråttom när de kör i byarna men de större vägarna är så kurviga att snitt farten kanske ligger på 70km/h, det är klart det går att blåsa på men man vet aldrig vad man kan möta i nästa krök, därför tar vi det lugnt. När vi kom fram pratade vi med en kille om boende och han visade oss några stenbungalows. Jennie ville inte bo där, det är så att de flesta boenden ligger inbädade mysigt i djungeln och då kan det finnas orm bakom knuten. Vi hade en överläggning och hon gick med på en natt. Har man fobi så har man, går man för hårt fram kan man förstöra för lång tid framåt. Nu tar vi ett steg i taget så blir det nog bra till slut. Vi passade även på att boka en tubingtur med killen vi prata med. Vi packade in i rummen som också hår kostade 700bath /natt, kanske vi hade kunnat få ner det lite till men "so what". Därefter tog vi bilen och tittade på omgivningarna med häftiga klippformationer, vattenfall och grönska. När det började skymma var vi hungriga, därför åkte tillbaka till Tree Tops River Huts för att äta. Det var verkligen ett mysigt ställe och vi åt vår middag precis ovanför en flodfåra som under den här tiden på året mer upplevs som en stenig bäck. Ägaren skojade med Johanna om att hon skulle få "Tiger barbeQ" till frukost.